MittlivVackertRosa

Tog mig i väg till gudstjänsten. Det var bra. Rätt. Gud kanske puffar lite på en då å då i alla fall. Rätt saker som sades, nu gäller det bara att ta åt sig dem. Att lite på honom. Det är svårt men det måste göras. Finns inget annat att lita på, ingen annan som kan trösta som han. Börja söka på nytt. Försöka hitta tillbaka.. Hjälp mig. Snack med en person jag inte trodde jag skulle prata så med, kanske har gud sina planer, sänder sina folk. Livet är ett mysterium och just nu är det mörkt, kanske kan det bli ljust igen. Det har hänt förrut. Bara våga släppa taget och lite på att bli fångad. Det är svårt. Men kanske, kanske. Det finns inget mer än hoppet. Det som får oss att orka lite till även när man tror man inte kan sjunka lägre. Hopp å ljus. Det vill jag ha. Trygghet. Jag vill känna vårsolen mot min kind. Snart, snart är den här. Kanske kan livet förändras med den. Kanske inte. Vem vet. Gud.
Imorn är det måndag, ny vecka. Snälla ge mig energi. Sol.